DEN NORDISKA JÄMSTÄLLDHETS-PARADOXEN

Nordiska samhällen är vid första anblicken unikt jämställda. Det finns en historisk tradition av företagande och arbetsmarknadsdeltagande bland kvinnor, välfärdsstater som erbjuder stöd till familjer med två arbetande föräldrar, och ett utbrett engagemang för jämställdhet. Därför är det överraskande att nordiska länder, vid flertalet internationella jämförelser, i dag har förhållandevis få kvinnliga chefer och företagare. En annan överraskning är att de tre baltiska länderna, som har mer konservativa samhällen och mindre välfärdsstater än sina nordiska grannar, har större andel kvinnor bland chefer, toppchefer och företagare.

I denna bok visar tekn dr Nima Sanandaji att denna skenbara paradox har en enkel förklaring: Nordiska välfärdsstater håller – oavsiktligt – tillbaka kvinnor från att nå toppen. Offentliga monopol och höga skattekilar begränsar kvinnors framsteg på arbetsmarknaden. Socialförsäkringarnas utformning minskar framför allt kvinnors benägenhet att satsa på eget företagande. Samtidigt har den statliga inblandningen i val av bolagsstyrelser i Norge inte på något meningsfullt sätt främjat kvinnors karriärer.

Den nordiska jämställdheten, som sträcker sig tillbaka till vikingatiden, förtjänar att beundras av resten av världen. För att verkligen blomstra under det 21:a århundradet måste den dock kombineras med friare marknader.